Glädje blandat med besvikelse

9 februari, 2012 av Anna Byström

För en månad sen gjorde jag en intresseanmälan till en dalmtineruppfödare som skulle få en rikigt spännande kull. Hon hade mycket förfrågningar på tikar och jag meddelade att jag gärna tar en hanhund. I mina tankar fanns så klart planen att använda honom för Doriz andra kull, eftersom vi planerade hennes första på detta löp tillsammans med vackra Roz (Perdita’s Ripe and Ready) som ni sett på valpsidan. Jag hade sån tur att det föddes en helt gäng hanhundar och nog skulle det bli något bra åt mig trodde uppfödaren allt. Livet var frid och fröjd. Perfekt till och med.

Som några kanske också uppmärksammat så skulle Doriz egentligen ha löpt i november precis som våra andra tikar. Inget konstigt egentligen med ett uppskjutet löp. Det som störde mig lite var dock att hon var svullen till och från precis som att hon vore på väg in i löp. Så 1 februari bokade jag tid hos veterinären för att undersöka Doriz för att få veta så att allt stod rätt till. Blodproven visade inga fel däremot så visade ultraljudet något som inte såg normalt ut, veterinären vill ha ett till utlåtande från en kollega och vi fick återkomma den 3 februari. Det konstaterades då att Doriz hade cystor på sin ena äggstock ev på båda. Chocken var obeskrivlig. Denna underbara hund som skulle bli början på mina linjer. Veterinären och vi diskuterade en möjlig hormonbehandling för att avvakta och se om hon skulle få ett normalt löp och kunna testa att para henne. Jag funderade, jag hade arga diskussioner med mitt ego, som sa till mig att testa. Förnuftet vann, på grund av risken för Doriz välmående och framförallt för att man inte ska börja sin avel med en ”defekt” hund. Imorgon kommer Doriz att opereras och blir därmed kastrerad, äggstockar och livmoder tas ut. Vårens kull är alltså inte att tänka på och till dom visat sitt intresse för kullen, min besvikelse är lika stor som eran och jag hoppas ni hittar andra bra dalmatinerkullar att skaffa från, det kommer bli en hel del i vår som det ser ut.

Jag kan inte ännu ta in riktigt vilken otur jag kan ha med mina tikar. Två tikar från helt olika linjer och som av olika anledningar ej kunde användas i avel. Just nu hoppas jag bara att operationen kommer att gå felfritt och jag får behålla min underbara flicka i massvis med år till.

Men min glädje finns kvar och blev om något ännu större! För i marsmånad kommer en hanvalp att flytta in hemma hos mig. Då måste det vara tredje gången gillt, jag kan inte få en till ”sjuk” hund! Då är det min tur att lyckas!
Alla tummar som kan hållas för Doriz imorgon är jag tacksam för!